Pågående forksningsprojekt vid CNDS
Anpassning till extrema temperaturer i ett föränderligt klimat: tidigare trender och framtida scenarier (ADATES)
Med Sverige som ett exempel syftar detta projekt till att besvara följande frågor, som är av central betydelse för att säkerställa en socialt rättvis anpassning till framtida temperaturer:(1) vilka grupper är mest sårbara för icke-optimala och extrema temperaturer? (2) hur samspelar miljöfaktorer, samhällsprocesser, anpassningsstrategier och de resulterande hälsoeffekterna? och (3) hur kan anpassningsstrategier mildra hälsoeffekterna av sannolika framtida temperaturer?
Beskrivning av projektet
Mål 1: Tidigare klimatvariation och sårbarhet. Att studera anpassningsprocessen till olika nivåer av uppvärmning över geografiska områden och sårbarhet för icke-optimala och extrema temperaturer i Sverige.
Mål 2: Tidigare och pågående anpassning. Att undersöka samspelet mellan anpassning till icke-optimala och extrema temperaturer och samhällsprocesser genom att jämföra Sverige och Spanien, ett nord- och ett sydeuropeiskt land.
Mål 3: Framtida scenarier för anpassning till temperaturer. Att utveckla scenarier för socio-sanitära effekter av sannolika framtida temperaturer i Sverige, med hänsyn till samhälls- och anpassningsprocesser.
- Projektets längd: 2023-2026
- Finansiering: 12 Miljoner SEK (FORMAS)
- Arbetsgrupp: Elena Raffetti (UU), Giuliano Di Baldassarre (UU), Gabriele Messori (UU), Ilias Pechlivanidis (SMHI), Jette Möller (KI), Joan Ballester (Barcelona Institute for Global Health).

Ett språng i svensk övervakning av sötvatten för att minska risker för vattenförsörjningen
Detta projekt, lett av forskare från Lunds universitet i samarbete med Stockholms universitet, fokuserar på klimatrisker för vattenförsörjningen i södra Sverige och syftar till att: (i) identifiera områden som är utsatta för ökad risk för klimatpåverkan på vattenresurser och vattenförsörjning, (ii) utveckla nya tekniker för detaljerad övervakning av grundvatten och ytvatten, och (iii) utveckla ett beslutsstödssystem för konstgjord grundvattenpåfyllning för att informera om nuvarande och framtida vattenförsörjningshantering.
- Projektets längd: 2023-2026
- Finansiering: 16 Miljoner SEK (FORMAS)
- Arbetsgrupp: Johanna Mård (UU), Fernando Jaramillo (SU), Hossein Hashemi (LU).

TRANSCEND (Transformerande och robust anpassning till vattenbrist och klimatförändringar under djup osäkerhet)
Globalt sett står vattenresurshantering inför allt större utmaningar på grund av vattenbrist och klimatförändringar, som kan utlösa och förstärka andra ekologiska (t.ex. skadedjur) och socioekonomiska hot (t.ex. prisfluktuationer på råvaror) genom återkopplingsslingor och kaskadeffekter över olika system. I detta sammanhang är framtidsplanering fylld av osäkerheter, där konventionella beslutsfattningsmetoder och policyer är otillräckliga. Syftet med TRANSCEND är att identifiera och främja antagandet av transformativa anpassningspolicyer (TAP) för vattenbrist, inklusive innovativa fördelningssystem och ekonomiska instrument, som är robusta och anpassningsbara till osäkerhet och förändring, samtidigt som de uppnår rättvis och hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd.
För detta ändamål kommer TRANSCEND att utveckla ett banbrytande ekosystem för innovation som kombinerar tre centrala pelare: (i) ett kunskapsnätverk för intressentengagemang och kunskapsdelning, (ii) en handlingsinriktad modellsvit som integrerar tvärvetenskaplig socio-ekologisk forskning och ensembleprognoser för att vägleda TAP-design, och (iii) en verktygslåda för redovisning och övervakning som stödjer implementering och efterlevnad av TAP i praktiken.
Projektet koordineras av universitetet i Salamanca (Spanien) och involverar 15 partnerorganisationer från 13 olika länder.
Giuliano Di Baldassarre kommer att leda WP3. Tillsammans med sitt forskningsteam vid UU kommer han att utveckla socio-hydrologiska modeller och metoder för att utvärdera vattenpolicyer i flera fallstudier runt om i världen.
- Projektets längd: 2023-2026
- Finansiering : 5.3 miljoner EUR (602,000 EUR till Geovetenskapliga istitutionen vid Uppsala universitet).
- Arebetsgrupp: Giuliano Di Baldassarre (UU) and Omar Cenobio (UU).
Mer information finns på EU websidan

Extrema temperaturer
Antropogent driven klimatförändring ökar frekvensen av extrema temperaturer. Detta projekt syftar till att undersöka hur samhälleliga processer påverkar anpassningen till icke-optimala och extrema temperaturer genom att använda historiska data och skapa framtida scenarier. Detta kommer att stödja praktiker och intressenter i att utveckla rekommendationer och anpassningsstrategier. Projektet kommer att bidra till datainsamling och kommer att genomföras i samarbete med Karolinska Institutet.
- Projektets längd: 2023-2024
- Finansiering: 200,000 SEK
- Ansvarig: Elena Raffetti (UU)
Mer information på Karolinska Institutets websida

Att leva som överlevare: en studie av tsunamioverlevares politiska, sociala och ekonomiska integration
Hur påverkas vi av traumatiska upplevelser och plötslig sorg? Varför har vissa människor en förmåga att återhämta sig från sådana upplevelser medan andra inte har det?
Detta projekt syftar till att lösa gåtan kring vad som gör oss resilienta mot traumatiska upplevelser och plötslig sorg. Om vi kan förstå hur vi påverkas av traumatiska händelser och plötslig sorg, och vad som gör oss motståndskraftiga mot sådana händelser, kan vi också förstå vilka åtgärder som kan leda till ökad välfärd efter trauma och sorg. Om vi som samhälle kan utveckla sådana åtgärder kan det vara till stor nytta. Det här projektet ger oss möjligheten att göra just det.
Projektet arbetar med anonymiserad data från befintliga register. Den huvudsakliga datakällan är uppgifter om de cirka 16 030 svenska överlevande från tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004, samt data om anhöriga till de omkomna (cirka 530 svenskar). Dessa data länkas till administrativa register från Socialstyrelsen och befolkningsregistret hos Statistiska centralbyrån, och kombineras med en enkätundersökning. Kombinationen av olika datakällor, och en verklig storskalig kris som händelse, gör det möjligt att studera de kort- och långsiktiga effekterna av tsunamin på en rad sociala, hälsomässiga, ekonomiska och politiska utfall. Denna unika möjlighet öppnar för att identifiera vad som gör oss resilienta.
Syftet är att förstå hur de överlevande svenskarna har klarat sig som grupp, och varför vissa klarat sig bättre än andra. Vi vill även förstå hur de anhöriga till de omkomna har klarat sig som grupp, eftersom dessa individer utsattes för plötslig sorg.
Projektet ger forskning av hög vetenskaplig kvalitet och har goda möjligheter att komma till nytta vid utformningen av åtgärder som leder till ökad välfärd efter trauma och sorg.
Sammanfattningsvis kan kunskapen från detta projekt bidra till ökad resiliens vid traumatiska händelser som drabbar individen, men också vid plötsliga storskaliga kriser som påverkar oss som samhälle. Genom att förstå vad som gör oss resilienta mot traumatiska händelser får vi helt enkelt möjlighet att bättre förbereda oss inför framtida kriser. I framtiden kan denna kunskap bidra till ökad beredskap och trygghet för civilbefolkningen genom att erbjuda relevanta åtgärder när krisen kommer. På så vis avser projektet att bidra med viktig kunskap för en mångfacetterad krisberedskap och ett stärkt civilt försvar.
- Projektets längd: 2022 - 2026
- Finansiering: 5 Miljoner SEK (Vetenskapsrådet)
- Arbetsgrupp: Lina M. Eriksson (PI, UU), post doctor Kalle Ekholm (UU), collaborating researcher Kåre Vernby (UU-SU).

SPARC: Intressentdeltagande för klimatanpassning – insamling av data genom crowdsourcing för förbättrad hantering av översvämningsrisker i urbana miljöer
SPARC är ett fyraårigt forskningsprojekt finansierat av FORMAS, med fokus på skyfallsrelaterade översvämningsrisker och hur dessa kan hanteras. Projektet involverar en tvärvetenskaplig projektgrupp bestående av Karlstads universitet, Lunds universitet, SMHI, Malmö stad, Karlstads kommun och Göteborgs Stad.
Projektets mål är:
- Att utveckla ett systematiskt arbetssätt för hantering av crowdsourced data om regn- och översvämningsegenskaper samt att förbättra upplösning och noggrannhet i befintliga officiella regndata från SMHI och svenska kommuner.
- Att validera betydelsen av högupplösta indata för prestandan hos två hydrauliska modeller: LISFLOOD och HEC-RAS.
- Att öka kunskapen om översvämningsskador på byggd miljö och att etablera en metod för systematisk och säker insamling av skadedata.
- Att utvärdera och kommunicera användningen av småskaliga åtgärder för klimatanpassning som ett sätt för fastighetsägare att bidra till ett "space-for-water"-angreppssätt för att minska översvämningsrisker för sig själva och sina lokalsamhällen.
- Projektets längd: 2021-2025
- Finansiering: 8 Million SEK (FORMAS)
- Arbetsgrupp: Lars Nyberg (KAU), Konstantinos Karagiorgos (KAU), Kristin Gustafsson (KAU), Tonje Grahn (KAU), Rolf Larsson (LU), Shifteh Mobini (LU), Jonas Olsson (SMHI), Louise Petersson (SMHI) and Remco van de Beek (SMHI).

I-CISK
Projektet I-CISK kommer att förnya befintliga klimattjänster genom att integrera lokal data och kunskap, användares uppfattningar och preferenser med forskningsbaserad vetenskaplig kunskap. I-CISK kommer att utveckla nästa generations klimattjänster som följer en socialt och beteendemässigt informerad strategi för att gemensamt producera klimattjänster som möter medborgares, beslutsfattares och intressenters behov av klimatinformation på den rumsliga och tidsmässiga skala som är relevant för dem. Därigenom kommer I-CISK att bidra till en hållbar europeisk ekonomi, livsstil, miljöskydd och resursanvändning, som är motståndskraftig mot klimatförändringar och förenlig med att uppnå klimatneutralitet.
- Projektets längd: 2021-2025
- Finansiering: 5 Miljoner Euro
- Arbetsgrupp: Maurizio Mazzoleni (VU), Giuliano Di Baldassarre (UU), Ilias Pechlivanidis (SMHI)

Magmatiska processer och magmaförvaringsförhållanden före utbrott vid vulkaner
Vi strävar efter att förstå de processer som sker i magmaproblem, djupet av magmaförvaring eller placering samt de förhållanden som utlöser vulkanutbrott. Dessa petrologiska, geokemiska och strukturella aspekter av magmatiska system bidrar till tolkningen av vulkandeformation och vulkanisk seismisk aktivitet som används för övervakning av vulkaniska faror. Våra huvudsakliga fältområden inkluderar Kap Verde, där Fogo-vulkanen är aktiv och hade ett utbrott 2014-2015, La Palma, Kanarieöarna, som hade ett utbrott 2021, och Island, där regelbunden vulkanisk aktivitet sker.
Projektets längd: 2018-2025
Finansiering: CNDS, Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelserna, fakultets finansiering
People involved: Abigail Barker, Steffi Burchardt
