Bristande kommunikation kostar liv – forskare vill nu förändra hur vi varnar för naturkatastrofer

Generella varningar räcker inte längre när extremväder, bränder och översvämningar blir allt vanligare. Forskare efterlyser nu en ändring; från massutskick till personligt anpassade varningar som faktiskt får människor att agera.

Varje år kräver naturkatastrofer tusentals människoliv världen över. Trots avancerade varningssystem händer det gång på gång att människor inte agerar i tid. Problemet är inte brist på teknik, utan hur varningarna kommuniceras. Det konstateras i en ny forskningsartikel i Nature Human Behaviour.

– En varning som inte leder till handling är i praktiken ett misslyckande, poängterar Giuliano Di Baldassarre, professor i hydrologi vid Institutionen för geovetenskaper och medförfattare till artikeln. Nästa stora steg i arbetet med katastrofriskreducering måste vara psykologiskt och socialt – inte bara tekniskt.

Från generella larm till individanpassade råd
Dagens tidiga varningssystem bygger ofta på generella budskap till stora grupper. Men forskning visar att människors beteende, situation och förutsättningar varierar kraftigt – och att detta avgör hur de reagerar på varningar.

Forskarna föreslår därför att FN:s globala initiativ Early Warnings for All (EW4All) utvecklas ytterligare till Early Warnings for All and You (EW4All+U), med möjlighet att komplettera varningar med personligt anpassad, handlingsbar information. Det kan handla om att varningen tar hänsyn till var du befinner dig, hur rörlig du är, om du har barn eller äldre anhöriga med dig – och ger konkreta råd utifrån just din situation.

– Det räcker inte att säga att något är farligt. Människor behöver veta exakt vad de ska göra, när och hur – utifrån sina egna förutsättningar, menar Ilias Pechlivanidis, docent, forskare och projektledare vid SMHI:s hydrologiska forskningsenhet och gästforskare vid Institutionen för geovetenskaper huvudförfattare till artikeln.

Läs artikeln i Nature Human Behaviour

Läs pressmeddelandet här