CNDS gratulerar Dr Biella!

Den 5:e december försvarade Riccardo Biella sin avhandling: Disentangeling the nexus between climate information and (mal)adaptation in socio-ecological-technical systems.

Sammanfattning översatt till svenska (läs orginal abstract på vår engelska sida)

Anpassning till klimatförändringar erkänns i allt högre grad som nödvändig för samhällelig resiliens. Ändå är anpassning varken enkel eller i sig själv positiv i dagens komplexa, ojämlika och snabbt skiftande värld som kännetecknar antropocen. Denna avhandling undersöker samspelet mellan klimatinformation och (mal)anpassning i socio-ekologisk-tekniska system (SETS), med särskilt fokus på hantering av torkrisk i Europa. Genom fem sammanlänkade studier analyserar forskningen hur klimatrelaterade tjänster används, missbrukas eller underutnyttjas i klimatanpassning, och hur deras utformning, tillgänglighet och användbarhet påverkar maladaptiva utfall.

Artikel I och II analyserar Europas respons på torkan 2022 och synliggör både en växande medvetenhet om torkrisk och begränsningarna i beredskap och institutionell samordning. Resultaten framhäver kvarstående fragmentering och ett beroende av kortsiktiga operativa åtgärder. De två artiklarna innehåller också ett upprop för ett europeiskt torkdirektiv som skulle förankra systemisk torkriskhantering i EU:s styrning. Artikel III konceptualiserar klimat­tjänster genom ett systemtänkande perspektiv och visar hur utformning och leverans oavsiktligt kan förstärka vägberoenden och systemiska ojämlikheter i en rad fallstudier. Artikel IV utvecklar en systemdynamisk modell för att utforska avvägningar i olika anpassningsbanor. Den visar hur kortsiktiga klimattjänster kan erbjuda snabba ekonomiska vinster men samtidigt öka risken för långsiktigt systemsammanbrott. Långsiktiga tjänster främjar däremot resiliens men kräver uppskjuten belöning och långsammare välskapande. Artikel V undersöker gapet mellan format och funktion i utformningen av klimattjänster och betonar hur djupt rotade förväntningar och teknovetenskapliga normer kan hämma kontextspecifika och transformativa ansatser.

Genom dessa studier argumenterar avhandlingen för att maladaptation inte enbart är resultatet av dåliga beslut, utan ofta uppstår ur välmenande men snävt utformade interventioner som formas av institutionella begränsningar, politiska prioriteringar och epistemiska normer. Klimatinformation är därför inte ett neutralt tillägg, utan spelar en central roll i att driva både adaptiva och maladaptiva processer. Avhandlingen bidrar till utvecklingen av mer inkluderande, reflexiva och transformativa klimattjänster. Den förespråkar en pluralistisk vision för anpassning som omfamnar komplexitet, erkänner avvägningar och sätter de drabbade gemenskapernas mångfacetterade behov och värderingar i centrum.