Framtidens städer växer under marken

Underjordisk galleri i Montreal, Kanada.  Stadsplaneringen är på väg in i en ny era och underjordiska transportsystem, kontor och till och med bostäder kan vara ett alternativ när vi bygger framtidens städer. Detta har inspirerat projektet  ”Framtida föreställningar om marken under staden” där fokus ligger på hur samhällsplaneringen kan göras annorlunda än idag för att skapa hållbara städer och samhällen.

Projektgruppen inkluderar

• Magdalena Kuchler (NRHU, main applicant)
• Ari Tryggvason (Geophysics, co-applicant) - CNDS fellow
• Roland Roberts (Geophysics, project participant) - CNDS fellow
• Mikael Höök (NRHU, project participant)
• Corine Wood-Donnelly (IRES, project participant)
• Pia Westford (RISE, project participant)

(Bild borttagen) Här berättar Magdalena Kuchler, biträdande universitetslektor i naturresurser och hållbar utveckling, mer om användning av marken under städer för bostäder och lokaler samt om framtidsmöjligheter och framtidsutmaningar.

Kan du förklara betydelsen av att använda marken under staden?

- Marken under staden betyder bokstavligen utrymmet som ligger under ytan på en stad. Den rumsliga utvecklingen av stadsmiljöer har mestadels setts som en horisontell utveckling där man har koncentrerat sig på ytan. I projektet “Framtida föreställningar om marken under staden" så vill vi vända på perspektivet och fokusera på hur framtidens städer kan te sig genom en vertikal utveckling, där tyngdpunkten ligger på att utveckla rummet under stadens yta.

Betyder det att vi kan komma att bygga bostäder och lokaler under markytan eller handlar det enbart om infrastruktur?

- Det handlar om infrastruktur som till exempel energilagring, transportsystem och träningsfaciliteter, konserthallar och kontor, men ja, även bostäder, så kallade earthscrapers (underjordiska skyskrapor).

Om det kommer att handla om underjordiska hus eller så kallade earth ships beror på de lokala geologiska förhållandena. I Skandinavien, som till exempel i Sverige och Finland, så har vi en geologi som gör det lättare att skapa underjordiska byggnationer men det är inte möjligt i länder med mer utmanande geologi. Earth ships passar inte heller alltid i tätare stadsmiljöer. Utgångspunkten när vi föreställer oss hur vi kan utnyttja marken under våra städer är att få tillgång till större markytor, och det är svårt idag.

Hur ska vi tänka när vi planerar för framtiden?

- Andelen av världens befolkning som bor i städer nådde under 2017 upp till 55%. Vi beräknar att den andelen kommer att öka till 68% år 2050. Det råder inget tvivel om att urbaniseringen kommer att fortsätta världen över, vilket också inkluderar Sveriges största städer. Klimatförändringarna och nödvändigheten att snabbt ställa om till mer hållbara energikällor kommer att ytterligare öka trycket på städerna som redan befinner sig i ett ansträngt läge. För att kunna möta dessa utmaningar så kommer samhället att vara tvunget att drastiskt öka användningen av utrymmena under städernas markytor. Stadsplaneringen är på väg in i en ny era som förutsätter ett noga övervägande kring hur vi på ett långsiktigt och hållbart sätt kan utveckla städernas underjordiska ytor. 

Vilka framtida utmaningar finns det?

- Vår nuvarande stadsplanering, inklusive de stora investeringar som pågår just nu, baserar sig på fasta övertygelser om vilka tekniska lösningar för transport, energi, bostäder och annan infrastruktur som kommer att vara relevanta i framtiden. Det är viktigt att vi utreder det förhärskande sättet att resonera; är dagens vision av framtidens tekniska funktioner i städerna verkligen den enda möjligheten, eller går det att välja andra utvecklingsmöjligheter?

Stora beslut och investeringar som baserar sig på inkorrekta eller ofullständiga framtidsvisioner riskerar att inte bara leda till ekonomiska bakslag utan kan bygga in oönskade sociala strukturer i stadslandskapet. De indirekta konsekvenserna mellan fysiska och sociala infrastrukturer kan också påverka stadens sociala landskap, vilken kan skapa nya lösningar till vissa av våra växande problem.