Perspektiv från CNDSare om coronavirus-pandemin

Med hjälp av tvärvetenskaplig forskning från naturvetenskaper, teknikvetenskaper och samhällsvetenskaper undersöker och analyserar CNDS disasterriskreducering från olika perspektiv och ger vägledning i hur man kan bättre förstå knytpunkterna mellan de fysiska, mänskliga och tekniska system och samspelet mellan dessa sammankopplade system med målet att fatta klokare beslut och stödja bättre policies. Således har CNDS-forskare tillfrågats att dela med sig sina kunskaper och insikter om den rådande covid-19-pandemin. Här är några av deras bidrag.


Hur har krishanteringen i de svenska kommunerna utförts under pandemin? Det är en av frågeställningarna i en studie där CNDS-forskare vid Karlstad universitet tillsammans med sina kollegor vid Mittuniversitetet granskar vilka kommuner som aktiverat sin krisledningsnämnd och vilka som inte gjort det.

Den lokala nivåns betydelse inom krisberedskap och hantering är helt avgörande när det gäller strukturer och processer för viktiga beslut som påverkar samhällets resiliens. Det saknas dock djupare kunskap om hur strukturer och processer fungerar, påverkas och förändras under en pågående samhällskris.


Centrum för forskning om samhällsrisker vid Karlstads universitet ingår i CNDS. En del av deras forskning sträcker sig utanför den forskning om katastrofriskreducering som CNDS traditionellt bedriver, och ger en inblick i hur vi människor påverkas av osäkerheter, sårbarheter och uppfattningar som i sin tur påverkar samhällets styrning, policys, institutioner och system. 

I en ny studie hos Centrum för forskning om samhällsrisker undersöker de hur äldre personer i Sverige upplever risk i förhållande till coronaviruset och Covid-19, samt äldres förmåga och vilja att hantera situationen och deras upplevelse av hur psykisk hälsa påverkas under denna pandemi.


När kunskapen är osäker kan försiktighet vägleda   
Vid en pandemi orsakad av ett nytt virus är  kunskapsosäkerheten mycket hög och det är just i denna situation som försiktighetsprincipen ska appliceras. Det påstår CNDS fellows Mikael Granberg och Finn Nilsson tillsammans med två andra kollegor i ett debatt inlägg i Svenska Dagbladet. 


Kan coronakrisen bli en katalysator för grön teknik? Med sämre ekonomiska förutsättningar riskerar klimatomställningen att stanna av. Samtidigt är intresset för hållbara investeringar större än någonsin. Kan coronakrisen bli en katalysator för grön teknik?

Världens politiker har många problem att lösa samtidigt. Mitt under den pågående pandemin fortgår klimatförändringarna.  Det internationella energirådet IEA räknar visserligen med att de globala utsläppen av växthusgaser kommer minska med åtta procent under 2020, till följd av coronakrisen. Men effekten är liten om man beaktar att stora delar av världen står helt still, menar CNDS fellow Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande föreståndare vid Stockholm Resilience Centre.

– Att människor slutar resa, stannar hemma och jobbar på distans har helt enkelt inte den typen av effekter. Det är bara temporärt. För att få utsläppsminskningar i det långa loppet behöver vi förändra underliggande system och få tunga sektorer att ställa om, säger Galaz.   Läs hela artikeln på Dagens nyheter här.


Hur är det att leda en forskargrupp på distans? I ett avsnitt av Curiepodden berättar CNDS fellow Steffi Burchard om sin forskartillvaro i coronapandemins spår. Men hon talar också om den kommande forskningspropositionen och vikten av grundforskning för att vara beredd på nästa stora kris. Tillsammans med sin forskargrupp studerar hon vad som pågår i vulkaner innan de får ett utbrott och hur detta kan påverkar människor och samhället så att vi är beredda om nästa stora kris är ett vulkanutbrott.


Vad säger forskarna om effekterna av coronaviruskrisen på luft och miljö? Kan vi lära oss något? Professor Anna Rutgersson vid Uppsala universitet och CNDS och Monica Mårtensson vid Uppsala universitet berättar att det finns några tecken på positiva miljöeffekter under coronakrisen. Till exempel minskade luftföroreningarna i Kina i februari med 20-30 procent och satellitbilder visar att utsläppen av den giftiga gasen kvävedioxid minskar över Europa. 


Både den svenska och den globala ekonomin har tvärbromsat på grund av de restriktioner som införts för att stoppa Coronaviruset. Är åtgärderna proportionerliga mot det hot som viruset utgör? Och hur förberedda var vi för en pandemi och dess konsekvenser? Vad görs just nu inom vården för att hantera situationen? Ekots Lördagsintervjus specialprogram om Corona gästas av bland annat Fredrik Bynander, statsvetare som forskar om krishantering vid Försvarshögskolan och CNDS. 


Podcast - Vem blir du i krisen? Hur tar dig igenom den här speciella tiden vi befinner oss i? När många vanliga rutiner och sammanhang plötsligt är avskurna? Tove Whalund, psykolog och forskare på KI, Patrik Lindefors, forskare och författare till boken "Det kulturella djuret" och Sara Bondesson, lektor vid Försvarshögskolan och CNDS. 


Beredskap i krisens tid, författare i karantän och världsekonomins fallI Godmorgon, världen! intervujas CNDS Fredrik Bynander.


Vilka har förutsättningar att klara en långvarig karantän? Länstidningen möter krisforskaren Sara Bondesson som berättar att det finns underliggande ojämlika strukturer och maktordningar som spelar roll även i en till synes "jämlik" kris som tycks drabba alla lika.


"Bör förbereda befolkningen på att det kommer mer"  Fredrik Bynander, chef på Centrum för Totalförsvarets och Samhällets säkerhet, kommenterar på TV4 Nyheterna hur myndigheter har kommunicerat informationen kring den höjda krisberedskapen på grund av coronautbrottet.


Sverige får inte släppa försiktighetsprincipen 
Coronapandemin är en samhällsrisk med en snabb utveckling som måste hanteras trots att det vetenskapliga kunskapsläget utvecklas parallellt och kännetecknas av betydande osäkerhet. Kunskapen kring viruset och dess dynamik utvecklas dagligen och bygger till stor del på enkla rudimentära analyser eller prognoser. Det innebär att det är omöjligt att basera beslut om åtgärder eller beslut att avstå från åtgärder på solid, mångårig vetenskap. Skulle försiktighetsprincipen styra beslut och åtgärder, bör det säkra gå före det osäkra.

När vi följer den svenska hanteringen av coronaviruset framstår inte försiktighetsprincipen som styrande. Men det är just i dessa situationer som den bör appliceras, skriver Finn Nilson och Mikael Granberg CNDS fellow vid Centrum för forskning om samhällsrisker, Karlstads universitet, i en debattartikel i SvD debatt.


Vi måste lära oss av corona-krisenDebattartikel i Aftonbladet, 2020-03-19

Den pågående corona-pandemin en god illustration av samhällsriskers komplexitet och hur svårt det är för demokratiska stater att hantera samhällsrisker i befintliga strukturer. Under de senaste åren har forskningen om risker och samhällets hantering och förståelse av dessa tilltagit. Forskningen har, i likhet med samhällets riskhantering, ofta skett inom traditionella discipliner såsom teknik, medicin, ekonomi och miljö på sätt som inte alltid förmår fånga samhällsriskers komplexitet, skriver Finn Nilson och Mikael Granberg CNDS fellow vid Centrum för forskning om samhällsrisker, Karlstads universitet, i en debattartikel i Aftonbladet debatt.


Ytterligare bidrag på engelska

Discussion and Commentary: COVID-19 and the policy sciences: initial reactions and perspectives 

CNDS fellow Professor Daniel Nohrstedt and colleagues offer insights into the unfolding phenomena in their commentary, which draws on the lessons of the policy sciences literature to understand the dynamics related to COVID-19. They explore the ways in which scientific and technical expertise, emotions, and narratives influence policy decisions and shape relationships among citizens, organizations, and governments. They also discuss varied processes of adaptation and change, including learning, surges in policy responses, alterations in networks (locally and globally), implementing policies across transboundary issues, and assessing policy success and failure. They conclude by identifying understudied aspects of the policy sciences that deserve attention in the pandemic’s aftermath.


Corona Crisis: Once Upon a PandemicPodcast Corona Crisis: Once upon a pandemic

CNDS fellow Eric Paglia and Marc van den Bossche have started a podcast to discuss different dimensions of the pandemic, with a focus on crisis management at the national and international levels, and the long term societal and geopolitical implications of the COVID-19 contagion. 

To fear or not to fear: Conceptions of COVID-19 in Italy and Sweden Is COVID-19 a super-contagious killer akin to Ebola in deadliness, or something more similar to a severe seasonal flu? In the course of the current pandemic, the populations of Italy and Sweden, informed by the media and public officials, have come to conceive of COVID-19 in strikingly different ways. This has influenced behavior and the ability of government authorities to manage the crisis in the two countries. Here Prof. Giuliano di Baldassare explains how divergent conceptions of the coronavirus alternately facilitates and complicates crisis management depending on where on the curve a country is

Sweden and Italy: Analyzing extremes of COVID-19 crisis  Italy was the initial ground zero of the COVID-19 outbreak in Europe, while Sweden has emerged as an international outlier in terms of its far less restrictive handling of the coronavirus crisis. Prof. Giuliano Di Baldassarre, director of the Centre for Natural Hazard and Disaster Science, is an Italian living in Sweden who on this episode draws on his extensive research on natural hazards and data modeling, as well as his lived experience from the two countries, to assess the situation and analyze the respective responses to the crisis.

Coronavirus impacts on India and the international peace agenda with Prof. Ashok Swain India implemented on four hours notice the largest lockdown in human history, leading to confusion and dislocation on a colossal scale. On this episode, CNDS fellow Professor Ashok Swain (professor of peace and conflict research) explains the Indian response to the pandemic and its potential consequences, as well as how the coronavirus crisis could affect the international peacebuilding agenda and the geopolitics of Asia.

Confronting the Coronavirus in Sweden  CNDS political scientist Fredrik Bynander analyzes Sweden's response to the coronavirus crisis thus far and reflects on some of the longer term geopolitical dimensions that need to be considered in parallel with the short term actions taken during the acute phase of the crisis.

Why were countries such as the United States caught off guard and slow to forcefully respond to COVID-19 at an earlier stage of the outbreak? On the podcast "Corona crisis: Once upon a pandemic" CNDS political scientist Charles Parker draws on lessons from previous mega disasters to explain some of the most significant failures in the coronavirus crisis response so far, and how decision makers can learn and adapt to better manage the pandemic.  


The Earth´s vibrations have decreased after the corona virus pandemic CNDS fellow and seismologist  Björn Lund actively works with the Swedish seismic network (SNSN) and together with his seismologist  colleagues have observed a decrease in the Earth's vibrations since the onset of the Covid-19 pandemic. Björn explains about why this is the case in his interview on Swedish televisionMore about the Swedish seismic network


CNDS TWITTER