Studie om äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa i förhållande till Corona/Covid -19
2020-05-13
Centrum för forskning om samhällsrisker vid Karlstads universitet ingår i CNDS. En del av deras forskning sträcker sig utanför den forskning om katastrofriskreducering som CNDS traditionellt bedriver, och ger en inblick i hur vi människor påverkas av osäkerheter, sårbarheter och uppfattningar som i sin tur påverkar samhällets styrning, policys, institutioner och system.
I en ny studie hos Centrum för forskning om samhällsrisker undersöker de hur äldre personer i Sverige upplever risk i förhållande till coronaviruset och Covid-19, samt äldres förmåga och vilja att hantera situationen och deras upplevelse av hur psykisk hälsa påverkas under denna pandemi.
Om forskningsprojektet
Händelseutvecklingen avseende coronaviruset (Covid-19) har gått fort och den fortlöpande informationen om det nya viruset är mycket omfattande. Det kan vara utmanande att sortera information och veta vad som gäller för individen och hur denne ska agera. I nuläget har äldre personer (över 70 år) i Sverige fått rekommendationen att begränsa sina sociala kontakter för att minska smittspridning samt att drabbas av Covid-19. Men det kan kännas främmande både att benämnas som riskgrupp och att ta till sig rekommendationerna personligen. Att följa rekommendationerna om social begränsning och att känna oro för smittan kan också påverka hur vi mår psykiskt.
Forskningsprojektet Äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa i förhållande till Covid -19, är ett tvåårigt projekt som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Syftet med projektet är att undersöka äldre personers upplevelse av risk i förhållande till coronaviruset och Covid-19, deras förmåga och vilja att hantera situationen, samt deras upplevelse kring hur den psykiska hälsan påverkas under denna pandemi.
Målgruppen för projektet är alla som tillhör den utpekade riskgruppen personer över 70 år. För att besvara syftet kommer två delstudier att genomföras, en kvalitativ intervjustudie och en kvantitativ enkätstudie. Genom en mixad metod där både kvantitativa och kvalitativa data samlas in är förhoppningen att både omfattning av och förståelse för den undersökta problematiken ska kunna presenteras i resultatet.
Kontakt
Johanna Gustavsson
Centrum för forskning om samhällsrisker / Risk- och miljöstudier
johanna.gustavsson@kau.se
tel: 054 700 2522
Linda Beckman,
Centrum för forskning om samhällsrisker / Folkhälsovetenskap
linda.beckman@kau.se
tel: 054 700 2495