Tvärvetenskapligt internationellt samarbete jobbar på nätverksperspektiv för att utveckla gemensamma teorier och metoder

2019-08-22

Hållbar förvaltning av naturresurser förutsätter kunskap om invecklade beroenden mellan samhällen och ekologiska system. En ny studie i Nature Sustainability identifierar vilka dessa beroenden är, hur de uppstår och vilka konsekvenserna är för en hållbar förvaltning. ”Studien är ett viktigt led i att utveckla vår förståelse om hur samhällen samspelar med ekosystem, vilket i sin tur kan bidra till forskningen om katastrofriskreducering ”, säger Daniel Nohrstedt – docent vid Statsvetenskapliga institutionen, forskningssamordnare för CNDS och en av forskarna bakom studien.

Att bidra till en mer hållbar förvaltning av jordens begränsade resurser är en av forskningens viktigaste uppgifter. Befintlig kunskap vilar dock på studier av enskilda fall och det finns ett stort behov av gemensamma teorier och metoder för att utveckla en bredare förståelse som grund för politiska lösningar. Studien visar hur ett nätverksperspektiv – en beskrivning av ett system bestående av en uppsättning noder och länkar (Fig a) – kan användas för att utveckla ny kunskap om orsaker och konsekvenser i social-ekologiska system.

Fig a. Exempel (från skogsförvaltning på Madagaskar) på social-ekologiskt nätverk med aktörer (röda noder) och skogsområden (gröna noder). Aktörer är kopplade till varandra genom släktskap (röda länkar), skogsområden till varandra via ekologiska beroenden genom artspridning i landskapet (gröna länkar) och aktörer till skogsområden via ägarskap eller förvaltningsansvar (blåa länkar).

Ett viktigt led i detta är att kartlägga de vanligaste utmaningarna som uppstår i förvaltningen av gemensamma naturresurser. Ett exempel är att förvaltningen ofta måste beakta problem som förutsätter olika tidsperspektiv och olika nivåer i samhället, vilket ställer stora krav på aktörers förmåga att samordna sig.

”Vår studie ger viktiga verktyg för att analysera komplexa problem inom flera områden. Arbetet med katastrofriskreducering är ett område där det behövs teorier och metoder för att bättre förstå hur vi kan åstadkomma effektiv samverkan. Detta är något vi arbetat med länge inom CNDS, exempelvis när det gäller samverkan för att hantera omfattande skogsbränder”, säger Daniel Nohrstedt.

Studien är resultatet av ett tvärvetenskapligt internationellt samarbete mellan 19 forskare, under ledning av Örjan Bodin vid Stockholm Resilience Center

Studien kan laddas ner här.