Forskarporträtt: Riccardo Biella

Doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
-
Vad är ditt expertområde?
Med en kandidat i naturgeografi och en master i katastrofriskhantering och klimatanpassning är jag expert på att inte vara expert. Istället har jag lagt min tid på att skaffa mig en bred kunskapsbas inom naturvetenskap. Jag anser att holistisk kunskap är nödvändig för att navigera i det komplexitetsfyllda vattnet av klimatanpassning med ett kritiskt tänkesätt och hämta inspiration från olika områden.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Samtidigt som jag alltid varit intresserad av naturligkatastrofer ur ett naturvetenskapligt perspektiv, var jag oavsiktligt involverad i svaret på en brand som rasade i en avlägsen stad i Chile som gjorde mig medveten om vikten av att förstå katastrofer ur ett socialt perspektiv.
-
Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara...
Att överbrygga vetenskap till politik, eftersom jag anser att bristerna i anpassningen ofta kan tillskrivas dåliga förvaltningsmetoder.
-
Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
Den senaste som jag läst är Disasterology. Samantha Montano sammanfattar de två åren av min master på några hundra sidor, allt berättat från hennes personliga erfarenheter och med en lätt, engagerad ton som utövare och akademiker inom katastrofriskreducering. Måste läsas!
-
Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Jag älskar att klättra och jag slösar aldrig bort en solig helg på att inte gå ut i klippan!
-
Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?
Var aldrig rädd för att stå upp för dina rättigheter och ditt välbefinnande. Forskning är arbete, du behöver inte offra ditt liv för det!
Forskarporträtt: Samuel Forsberg
Doktorand vid institutionen för elektroteknik, Uppsala universitet
-
Vad är ditt expertområde?
Analys av elkraftsystem, med inriktning mot nätmodellering.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Samhällets beroende av el i förhållande till energisystemets sårbarhet för extrema väderförhållanden.
-
Om jag bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara...
Att bygga kraftsystem som är motståndskraftiga mot extrem värme, eftersom det är ett högt relevant område.
-
Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
“The potential of using residential PV-battery systems to provide primary frequency control on a national level” (Luthander, Forsberg 2018). Min första artikel, baserad på min mastersuppsats som inspirerade mig att börja mina doktorandstudier.
-
Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Laga (och äta) mat, spela basgittar, träna och vara volontär i kyrkan.
-
Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?
Att vara forskare är ditt yrke. Se till att ha ett liv utanför akademin.

Forskarporträtt: Rasmus Andrén

Doktorand vid institutionen för statsvetenskap och juridik, Försvarshögskolan
-
Vad är ditt expertområde?
Jag är främst intresserad av ontologiska säkerhetsstudier och narrativanalys, samt dess tillämpning inom miljösäkerhet där jag undersöker viktigheten av katastroferna i samband med fientligheter och konflikter.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Jag fann att diskussioner om katastrofer och konflikter ofta avslöjade en motsägelse i hur de ansågs interagera. Det finns farhågor om att konflikter och fientligheter kommer att förvärras i samband med att naturkatastrofer förvärras av klimatförändringarna. Men det finns också ett överflöd av berättelser om motståndskraft och medkänsla bland katastrofdrabbade samhällen (konfliktdrabbade eller på annat sätt). Förbryllad över denna uppenbara motsägelse ville jag veta mer.
-
Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap...
... tror inte jag kunde göra det, eftersom mina intressen är ganska bredda och jag brukar börja med spontana utforskningar av vad jag än tänker på.
-
Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
International Order and the Politics of Disasters av Scott Watson. På gott och ont fick hans bok mig att tänka om hela mitt projekt långt in på mitt andra år som doktorand.
-
Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Jag har blivit lite beroende av bouldering och trots min höjdrädsla letar jag efter nya möjligheter att klättra lite mer.
-
Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?
Kom igång med empirismen, ditt forskningsproblem kommer till dig.
Forskarporträtt: Åsa Davidsson
Doktorand i risk- och miljöstudier, Karlstad universitet
-
Vad är ditt expertområde?
Jag har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till miljöstudier och riskhantering. Mitt forskningsområde är naturkatastrofer och de positiva miljöförändringar som dessa katastrofer kan generera - ett fönster av möjligheter. Efter en naturkatastrof kan det ske förändringar i samhället som är till nytta för miljön. Till exempel förändringar som gjorts i riktning mot målen för hållbar utveckling, återställande av försämrade miljöområden, ökad biologisk mångfald eller minskning av luftföroreningarna. En katastrof har den potentiella förmågan att förbättra möjligheterna för miljön, svårigheten är att hitta dem.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Det började när jag pluggade min master i "Riskhantering i samhället" på Karlstad universitet. Naturkatastrofer, inklusive klimatförändringar, var några av de risker som vi studerade och som jag tyckte var mycket intressanta. Anledningen är att vi aldrig kommer att ha en värld där det inte finns några naturkatastrofer. Samtidigt, genom klimatförändring så ökar deras kraft. Naturkatastrofernas komplexitet och vårt (mänskliga) sätt att anpassa, bekämpa eller ignorera dem kommer inte bara att påverka våra liv idag utan framtida generationers liv med. Både när det gäller mänskliga- och miljösystem.
-
Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara...
Naturkatastrofernas positiva aspekter, eftersom vi känner till de negativa sidorna av katastrofer, men det finns mindre forskning om möjliga positiva aspekter. Till exempel ändringar som är gynnsamma för miljön och som skulle kunna bidra till att nå några av målen för hållbar utveckling. Detta kommer att generera ytterligare positiva aspekter, som t.ex. grönare lösningar inom städerna, städerna kommer också att vara mer motståndskraftiga mot klimatförändringar som värmeböljor och kraftig regn.
-
Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
J. Birkmann, P. Buckle, J. Jaeger, M. Pelling, N. Setiadi, M. Garschagen, N. Fernando, J. Kropp, "Extreme events and disasters: A window of opportunity for change? Analysis of organizational, institutional and political changes, formal and informal responses after mega-disasters", Natural Hazards, 55 (2010) 637-655. https://doi.org/10.1007/s11069-008-9319-2.
Anledningen till att den här artikeln är den mest inflytelserika i min karriär är att den var därifrån jag först lärde mig begreppet möjlighet till förändring inom miljödimensionen. Det var också från den här artikeln jag utarbetade ramverket till min första forskningsartikel.
-
Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Jag gillar att träna. Jag tränar mest på gymmet eller tar en löprunda i skogen. Jag har en hund så jag går ut mycket flera gånger om dagen, vilket faktiskt är när jag får de bästa idéerna för mitt arbete. Jag gillar också att baka, mestadels tårtor och kakor.
-
Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?
Se till att ta ledigt på helgerna och prioritera din årliga semester. Ett utvilat sinne är ett effektivt sinne!

Forskarporträtt: Sonja Greiner

Doktorand vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
-
Vad är ditt expertområde?
Jag studerar och modellerar vulkandeformation, vilket är hur marken rör sig när magma ackumuleras under ytan. Mitt huvudintresse är hur jordskorpans heterogenitet, såsom lager av varierande styvhet eller sprickor och fel, påverkar formen av sådana intrång och observationer på jordytan, och följaktligen vår tolkning av var magman finns och hur mycket den kan vara.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Efter att jag tog studenten tillbringade jag ett år på Island. Några veckor efter att jag anlänt började en vulkan uppleva oro. Eftersom vulkanen ligger under en glaciär fanns det en chans att, i händelse av ett subglacialt utbrott, skulle översvämningsvågor av smältvatten rinna nerför floden bredvid vilken jag bodde vid den tiden. Som ett resultat fick vi evakueringsplaner. I slutändan behövdes de inte, eftersom magma så småningom dök upp norr om glaciären och långt borta från alla bosättningar eller infrastruktur. Icke desto mindre, från ett land utan stora jordbävningar eller aktiva vulkaner, lämnade detta ett stort intryck på mig och väckte mitt intresse för vulkanologi och vulkanövervakning.
-
Om jag bara kunde arbeta med ett problem/fråga/utmaning inom naturrisker och katastrofvetenskap skulle det vara...
... omöjligt att avgöra, för jag tror att det är viktigt att ställa någon forskningsfråga i ett större sammanhang, inte som en isolerad fråga. Men när det gäller vulkaniska processer skulle jag vilja arbeta mot dynamiska och mer realistiska modeller av magmatiska underjordiska processer. Det kanske inte är svaret på alla problem, men det skulle förhoppningsvis hjälpa till med vulkanövervakning och kortsiktig riskbedömning under perioder av vulkanisk oro.
-
Vilken bok eller uppsats har varit mest inflytelserik för din karriär och varför?
Det mest inflytelserika papperet i min karriär hittills är förmodligen "Vulkanisk plymhöjd korrelerad med magmatrycksförändring vid vulkanen Grímsvötn, Island" av Hreinsdóttir m.fl. (2014). När jag först läste den gillade jag verkligen tanken på att koppla ihop två olika forskningsmetoder, i det här fallet modeller av vulkandeformation och plymhöjd, genom vanliga eller anslutna parametrar, som här var tryckförändringen och magmaflödeshastigheten. Denna artikel blev senare en av hörnstenarna i min MS-avhandling och den tvärvetenskapliga aspekten, som jag gillade så mycket under den första läsningen, är nu en integrerad del av mitt doktorandprojekt.
-
Vad gillar du att göra när du inte arbetar med forskning?
När jag inte jobbar med forskning gillar jag att sticka och att vara ute och fotografera eller bara njuta av naturen.
-
Vad är ditt gyllene tips till forskare i början av karriären?
Sluta aldrig vara nyfiken och fortsätt ställa frågor. Antingen får du svar och lär dig något, eller så kan du försöka hitta svar själv i din forskning. Eftersom jag började min doktorsexamen först för ett år sedan kan jag inte riktigt säga om detta är ett gyllene tips, men åtminstone hittills fungerade det för mig.
Forskarporträtt: Taylor Witcher
Doktorand vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
-
Vad är ditt expertområde?
Jag studerar ett intressant spricksystem bevarat i en grund rhyolitmagmakammare på östra Island. Detta innebär kombinationen av vulkanologi, bergmekanik och malmgeologi. Omfattande fältarbete och labbexperiment är där jag trivs bäst.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Vulkaner har fascinerat mänskligt slag sedan början. Jag arbetar med ett team för att bättre förstå deras VVS-system. Tanken är att vi kan projicera våra resultat från gamla utdöda system på aktiva vulkaner och förbättra prognosförmågan för att mildra faror från utbrott.
-
Om jag bara kunde arbeta med ett problem inom naturrisker och katastrofvetenskap skulle det vara...
Vulkanutbrott! På grund av hur viktigt det är att kunna känna igen signalerna som säger att en vulkan kommer att bryta ut och kommunicera med stadens tjänstemän för att ringa för att evakuera civila.
-
Vilken bok eller uppsats har varit mest inflytelserik för din karriär och varför?
Boken "The man who found time" av Jack Repcheck har påverkat mig mest i min karriär. Det handlar om James Hutton, känd som geologins fader, och hur han använde enkla observationer av naturliga processer omkring sig för att göra det första påståendet att jorden är mycket mycket äldre än vad som accepterades vid den tiden (mitten av 1700-talet).
-
Vad gillar du att göra när du inte arbetar med forskning?
När jag inte arbetar gillar jag att leka ute - vandring, cykling, paddle-boarding, bergsklättring etc. Jag gillar att laga mat och hålla middagsbjudningar, sticka strumpor, rita och måla bilder och läsa bra böcker.
-
Vad är ditt gyllene tips till nuvarande forskare i början av karriären?
Följ din entusiasm. Om du hittar något tråkigt, undvik det - och om du hittar något du verkligen gillar, gå efter det! Och prata också med professorer och doktorandassistenter som tycker att samma saker är intressanta. Den här verksamheten handlar om nätverkande och det lönar sig att känna människor!

Forskarporträtt: Kevin Dubois

Doktorand på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
-
Vad är ditt expertområde?
Min forskning fokuserar på naturkatastrofer i kustzonen, främst när det gäller extrema förhållanden och arbetar för närvarande med sammansatta händelser från hydrologiska och oceanografiska förhållanden.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Sedan min barndom, i vingården och bondgårdarna, har naturkatastrofer alltid haft inverkan på vårt samhälle vilket ledde till min nyfikenhet och vilja att bättre förstå dessa processer. Det fortsatte att växa med tiden och erkännandet av katastrofer som laviner som drabbade staden Flateyri (Island) i januari 2020.
-
Om jag bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara...
... svårt att välja eftersom det finns många intressanta naturliga händelser.
-
Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
Jag tror att det skulle vara vissa delar av IPCC:s 6:e utvärderingsrapport genom dess framgångsrika internationella samarbete och de ämnen som omfattas av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt.
-
Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Jag är en entusiast av 3B: s: Bike, Bake and Beers.
-
Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?
För mig är min ingrediens att hitta ett sätt att njuta och hålla motivationen i det man gör både på jobbet och utanför jobbet för att balansera båda.
Forskarporträtt: Sara Lindersson
Doktorand på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
-
Vad är ditt expertområde?
Jag är miljöingenjör med passion för kartor. I min nuvarande forskning är jag intresserad av hur socioekonomiska aspekter påverkar översvämnings- och torkrisk. Jag fokuserar på jämförelse mellan länder samt geospatiala analyser i stor skala.
-
Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Ämnets växande brådska är min dagliga motivation. Själva hjärtat i katastrofvetenskapen är samspelet mellan samhälleliga förhållanden och den omgivande miljön, och jag har alltid varit intresserad av båda aspekterna.
-
Om jag bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara...
Populärvetenskap och kommunikation för att de är grundläggande.
-
Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
Min första akademiska uppsats: A review of freely accessible global datasets for the study of floods, drought and their interactions with human societies (Lindersson et al. 2020). Det breddade mitt perspektiv på vad vi kan – och inte kan – se när vi använder ett globalt objektiv uppifrån och ner.
-
Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Gå på äventyr med mina barn. Vandra. Titta på en film. Trädgårdsskötsel.
-
Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?
Prioritera en sund balans mellan arbete och privatliv. Det kommer du och det vetenskapliga världen tjäna på i längden.

Forskarporträtt: Ferran López Martí

Doktorand på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
- Vad är ditt expertområde?
Jag studerar extrem nederbörd och vindhändelser i samband med atmosfäriska floder. En av dessa vanliga floder på himlen kan bära lika mycket vattenånga som Amazonfloden, så när en gör landfall kan det leda till enorma socioekonomiska effekter. Mitt arbete försöker förstå hur olika fysiska processer (med fokus på interaktioner mellan luft och hav) modulerar förekomsten av atmosfäriska floder och hur dessa kommer att förändras i ett framtida klimat.
- Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Jag har alltid tyckt om att spendera tid utomhus och det är mycket viktigt att veta om vädret skulle vara bra för de aktiviteter du vill göra. Där jag kommer ifrån, Katalonien, att ha bra vågor för surfing eller nysnö för bergsklättring är svårt och det är vanligtvis förknippat med olika naturkatastrofer. För mig att förstå hur atmosfären och havsarbetet har varit en mycket intressant process för att ha ännu roligare senare i berget eller havet, men också för att vara säker där ute.
- Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det förmodligen vara förknippat med kustrisker, eftersom jag har under de senaste åren bevittnat hur kustområdena i Katalonien är i en tråd av mer och mer av starkare stormar, översvämningar och havsnivåhöjning på grund av klimatförändringar. Allt detta i kombination med årtionden av överurbanisering av kusten leder till att stränderna och ekosystemen försvinner.
- Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
En bok som var mycket inflytelserik för mig var "Surf Science: An Introduction to Waves for Surfing" av Tony Butt. Den här boken sammanförde min passion för surfing och prognosvågor med den faktiska vetenskapen bakom den och hjälpte mig att fortsätta om allt relaterat till det.
- Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Som jag redan sagt så älskar jag att spendera tid utomhus och utöva sporter som surfing, vandring, skidbestigning och klättring. Jag har också en stor passion för musik och en perfekt kväll för mig skulle vara att lyssna på lite levande musik med mina vänner.
- Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?
Jag är själv forskare i början av karriären, men jag skulle säga att för att brinna för det man gör är det viktigt att hålla motivationen uppe, men det är också väldigt viktigt att ha andra intressen. Spendera inte hela dagen bara på att arbeta, ditt liv är mycket mer än din doktorsexamen.
FORSKARPORTRÄTT: Emma Allwright
Doktorand vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
- Vad är ditt expertområde?
Matematisk modellering med fokus på naturliga faror/klimat.
- Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?
Jag tyckte att meteorologi var ganska cool när jag växte upp men blev mer specifikt intresserad när jag gjorde praktik i naturkatastroferrisk.
- Om jag bara kunde arbeta med ett problem/utmaning inom naturfaror och katastrofvetenskap skulle det vara...
Tillämpningen av dynamisk systemteori på detta område, eftersom jag tycker att gränssnittet mellan matematik och klimat/meteorologi/naturliga faror är fascinerande.
-
Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?
Det finns ingen specifik bok eller papper som har varit särskilt inflytelserik för min karriär jämfört med annan litteratur. Istället skulle jag säga att de diskussioner jag hade med min handledare för mitt examensarbete hade ett mycket större inflytande på min karriär.
-
Vad gillar du att göra när du inte forskar?
Jag gillar att laga mat, spendera tid i naturen/vandra och läsa fantasyböcker.
- Vilket är ditt gyllene tips till forskare i tidig karriär?
Ta dig tid att ta hand om din mentala hälsa också :)
