Forskarporträtt: Maximilian Wanner

Doktorand på Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

• Vad är ditt expertområde?

Jag studerar framsteg och förändringar i katastrofriskreducering ur ett statsvetenskapligt perspektiv, både på global och nationell nivå. Det är viktigt för mig att flytta vårt fokus bort från katastroferna och betona vad vi människor kan uppnå genom att lyfta fram processer och förändringsmekanismer.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Redan under min kandidat blev jag intresserad av klimatförändringsprocesser och började undra varför vi inte gör mer åt dem. Jag bestämde mig då för att fortsätta på begränsningssidan och skriva min masteruppsats om ledarskap inom solenergi. Efter det trodde jag att jag skulle fortsätta att utforska komplexa styrningsstrukturer i samband med politik och begränsning av förnybar energi. Men CNDS inspirerade mig att flytta fokusen till anpassningssidan. Särskilt eftersom jag ansåg att begränsningen inte gick tillräckligt snabbt, medan samhällen måste anpassa sig till förändrade omständigheter i högre takt. När jag såg och hörde om alla katastrofer som inträffar varje dag i världen kände jag att jag ville  bidra till att möjliggöra en mer hållbar framtid.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara våra bästa praxis och hur ytterligare framsteg mot motståndskraftiga och hållbara framtider kan göras, eftersom det finns så mycket kunskap där ute som skulle kunna dokumenteras, analyseras och förstås för att potentiellt skalas upp och användas i olika sammanhang. Till exempel kan infödd kunskap omfatta strategier för hur vi lösa klimatanpassningen på en större skala. Idéer från andra områden kan omsättas i handling för att minska katastrofrisken och kan hjälpa oss att komma till de bakomliggande orsakerna till samhällets utsatthet, såsom sociala ojämlikheter. I slutändan, om vi utrotar sårbarheten, skulle vi kunna eliminera risken för katastrof.
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

Artikeln “Emergence of polycentric climate governance and its future prospects” av Andrew J. Jordan, Dave Huitema, Mikael Hildén, Harro van Asselt, Tim J. Rayner, Jonas J. Schoenefeld, Jale Tosun, Johanna Forster, och Elin L. Boasson, som publicerades i Nature Climate Change. Den här artikeln var nyckeln och inspirationen till min doktorandtjänstansökningen och hjälpte mig föreslå ett forskningsprojekt.

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Jag tycker mycket om att vara i naturen, oavsett om det är för en vandring eller skidåkning, titta på havet eller höga bergstoppar. Det finns inget vackrare än ett vinterlandskap av ömtåliga frusna saker orörda och ostörda. Förutom det älskar jag att träffa vänner för brädspel eller gammaldags Pen&Paper rollspel à la Dungeons & Dragons.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Sätt ditt impostorsyndrom i ett hörn när du börjar bygga din egen områdesexpertis. Var öppen och gå inte vilse i din lilla forskningslucka utan försök att få en bredare förståelse för saker och hitta människor du vill arbeta med.

Maximilians profil på Uppsala universitets webbsidan.

Doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

• Vad är ditt expertområde?

Jag är intresserad av vatten och dess socionaturala ytterligheter. Jag undersöker särskilt hur och i vilken utsträckning social makt och ojämlikheter kan omforma förekomsten av hydrologiska katastrofer som torka och översvämningar.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Mina förmåner och medvetenheten om dessa orättvisheter fick mig att tro att jag borde göra något åt dem. Så jag började som projektledare i missgynnade länder och fortsätter nu inom akademi att förstå grundorsakerna och konsekvenserna av sådana orättvisheter.

• Om jag bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det handla om ojämlikheter och orättvisheter, eftersom ojämlikhet är en av grundorsakerna till många katastrofer, inklusive torka och översvämningar. 
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

David Harveys bok "A Brief History of Neoliberalism" och en artikel skriven av Erik Swyngedouw med titeln " Governance innovation and the citizen: The Janus face of governance-beyond-the-state". Båda publikationerna hjälpte mig att främja mitt kritiska tänkande mot en tydlig riktning och banade vägen för mitt framtida engagemang i kritiska samhällsstudier.

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Många saker... Jag älskar att läsa och förlora mig i romaner, jag tycker om film som konstform, jag gillar skådespeleri och att vara en del av en teatergrupp när jag hittar en som passar mig. Vad mer gillar jag? Att yoga varje morgon är bland de bästa botemedel mot min stress, och likadant med att springa när jag kan ... Och trots potentiella baksmälla älskar jag att dricka gott vin med goda vänner.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Om det är möjligt och du inte kämpar med livets stora problem, föreslår jag att du brinner för det du gör, väljer ett projekt som väcker dig varje morgon och gör dig att stanna upp sent på natten ... Jag skulle göra något som är värt att kämpa för eftersom... "As much as you believe yourselves absolved, you’re all, forever, involved" (De Andrè, Canzone Del Maggio, 1973)

Forskare vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

• Vad är ditt expertområde?

Jag arbetar främst med att förstå tork- och översvämningsrisken, undersöka hur den förändras över tid, vilka faktorer som påverkar den och hur den i sin tur påverkar människors beteende mot risken. 

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Jag har alltid velat göra något som förenar samhällsvetenskap och naturvetenskap och därför verkade katastrofvetenskap som ett naturligt område för mig. Det finns ingen katastrofriskminskning utan forskning i båda aspekterna av den, den naturliga och den sociala.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara att spridningen av felaktig information i början av en kris, eftersom den kan påverka allt som händer efteråt – från myndigheternas beslutsfattande till människors uppfattningar och beteenden.
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

Jag skulle definitivt sätta "Judgement under Uncertainty: Heuristics and Biases" på podiet, en artikel skriven i 1974 av Amos Tversky och Daniel Kahneman och publicerad i Science. Detta dokument förändrade helt mitt sätt att se på människors beteende och beslutsfattande. Absolut ett måste-läsning!

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

När jag inte är på kontoret så klättrar, springer och yogar jag. Jag tycker också om trädgårdsarbete, bakning och stickning – jag behöver något att koppla bort från jobbet för alla typer av väder, året runt!

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Även om jag fortfarande själv är en forkare i tidig karriär så är mitt gyllene tips att sätta gränser mellan arbete och privatliv omedelbart. Även om det kan finnas undantag, och tider då det närmar sig många deadlines, finns det för mig inget sådant som e-post eller arbete utanför arbetstid eller på helgerna. Att arbeta längre (eller hela tiden) är definitivt inte detsamma som att arbeta bättre, utan tvärtom.

Doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

• Vad är ditt expertområde?

Jag forskar om hur det ansamlas i skorpan under vulkaner, och vilka processer i magmareservoarerna som kan få vulkaner att få utbrott.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Jag var alltid nyfiken på hur jorden fungerar, och hur den här planeten vi lever på kom till och varför landskapet ser ut som det gör. Mitt hemland (Aotearoa/Nya Zeeland) är dynamiskt aktivt med alla naturkatastrofer du kan tänka dig, och i synnerhet har jag upplevt de stora jordbävningarna i Christchurch 2010/2011

• Om jag bara kunde arbeta med ett problem/fråga/utmaning inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara svårt att välja. Nu när jag har doktorerat klart och blickar mot framtida möjligheter finns det så många olika intressanta vägar som jag skulle kunna ta.

• Vilken bok eller uppsats har varit mest inflytelserik för din karriär och varför?

För det första lärde jag mig mycket av Encyclopaedia of Volcanoes, och för det andra Volcanic and Igneous VVS Systems av Steffi Burchardt!

• Vad gillar du att göra när du inte arbetar med forskning?

Klättra och hugga skedar och spatlar och spendera tid i naturen.

• Vad är ditt gyllene tips till forskare i början av karriären?

Var nyfiken, ställ frågor, ta olika möjligheter och få vänner! Men jag tror också att det bästa och mest produktiva arbetet produceras när en person är stabil och har en balans mellan arbete och privatliv som fungerar för dem - så prioritera detta.