Research portraits

CNDS stf föreståndare och universitetslektor i elektroteknik på Uppsala universitet

• Vad är ditt expertområde?

Motståndskraften hos offshore-förnybara energisystem till extrema våghändelser, med fokus på vågenergisystem. Även relaterade ämnen, till exempel prestandaoptimering av stora vågenergisystem och elnätets motståndskraft mot störande händelser.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Jag är intresserad av förnybara energisystem eftersom dessa krävs för ett hållbart samhälle utan negativ påverkan på klimat och miljö. Vågenergi har mycket potential som har ännu inte utnyttjats. Den största utmaningen för vågenergisystem är överlevnad till havs, vilket väckte mitt intresse för extrema våghändelser och katastrofvetenskap.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara samma ämne som nu, eftersom behovet av förnybara energisystem ökar ständigt, och många system för förnybar energi till havs (främst vindkraftsparker) installeras för närvarande på ännu djupare vatten. Eftersom energiinfrastrukturen är avgörande för vårt samhälle är tillförlitligheten hos dessa system för förnybar energi till havs av yttersta vikt.
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

Svår fråga! Min akademiska karriär började i teoretisk fysik och jag doktorerade i strängteori. Boken som motiverade mig att börja studera fysik och satsa på en akademisk karriär var förmodligen "Gekrümmter Raum und verbogene Zeit - Einsteins Vermächtnis" av Kip S. Thorne, en populärvetenskaplig bok som jag köpte och läste när jag bodde i Berlin och arbetade med konst.

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Skapa ditt eget nätverk och använd det. Var proaktiv och be seniora forskare om råd och mentorskap. Lär dig säga nej och prioritera bland dina aktiviteter. 

Malins profil på Uppsala universitets webbsida

CNDS Styrelsemedlem och professor i meteorologi på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet 

• Vad är ditt expertområde?

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

• Viken bok, artikel eller tv-program har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

Som tonåring tittade jag på ett vetenskapligt TV-program som fokuserade på atmosfärens fysik och visualiserade 3D-aspekterna av atmosfär och moln. Programmet utlöste mina intressen för meteorologi och gav mig en insikt om att atmosfär och väder är ett riktigt utmanande och intressant område.

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Jag gillar att vara ute i naturen och läsa böcker.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Hitta det roliga i den forskning du gör; för att ha energi att bedriva en vetenskaplig karriär måste man verkligen gilla vetenskap.

Annas profil på Uppsala universitets webbsida.

CNDS Styrelsemedlem, professor i statsvetenskap och föreståndare på Centrum för forskning om samhällsrisker (CSR) vid Karlstad universitet

• Vad är ditt expertområde?

Jag är professor i statsvetenskap med ganska breda forskningsintressen, som omfattar välfärdsstatens framväxt, ideologiska förändringar och deras inverkan på politiska problemuppfattningar (inklusive uppfattningar om risker) och det globala kontra det lokala (hur globala fenomen påverkar orter) när det gäller undersökningen av makrotrenders påverkan på nationell, regional och i synnerhet lokal politik. Jag använder ofta ett nyinstitutionellt perspektiv som tar upp makt- och demokratifrågor. Detta innebär ett kritiskt perspektiv på "politiska problem" som gör en att se dem som politiskt och socialt konstruerade. Under de senaste 15 åren har huvuddelen av min forskning fokuserad på om och hur institutionaliserade politiska sedvänjor och normer underlättar eller hindrar kollektiva åtgärder inför utmaningar och risker med klimatförändringar.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Jag blev intresserad av klimatförändringar, begränsningar (minskning av utsläpp), anpassning (anpassning till effekter) och riskuppfattning (förståelsen och prioriteringarna kopplade till klimatförändring) i början av 2000-talet när jag upptäckte klyftan mellan vetenskapens, politikens och politikens slutsatser. Detta intresse förstärktes under min postdoc i Australien där denna klyfta var ännu mer synlig än i Europa och Sverige. Då började jag undra över vad som drev politiska prioriteringar och politik på så sätt att de inte underlättade en omvandling mot ett mer klimatvänligt samhälle.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara klimatpolitik som en tävling om idéer som är centrala för samhällets uppfattning om klimatförändringar och relaterade risker, eftersom de här idéerna har stor inverkan på åtgärder som används och påverkar valet, organisationen, tolkningen och känslan av att skapa en komplex verklighet på sätt som vägleder till att veta, analysera, övertala och agera.

• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

Det finns naturligtvis gott om exempel i forskningslitteraturen som har påverkat och inspirerat mitt tänkande men om jag måste välja en så skulle den vara Robert Dahls "Who governs" som jag läste när jag skrev min kandidatexamen. Boken, från 1961 (faktiskt äldre än jag är), handlar om makt, inflytande och styrning i en amerikansk stad och påverkade mitt tänkande ganska mycket när jag skrev min doktorsavhandling. Den inspirerade mig i akademisk skrivande som görs tillgänglig för allmänheten samtidigt som den utlöste mina kritiska instinkter och metodologiska bekymmer eftersom jag trodde att det fanns mycket mer i Dahls fallstudie än han kunde observera och analysera ur sin metodologiska synvinkel.

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

På min fritid gillar jag att läsa och lyssna på musik, även om jag hinner inte läsa så mycket jag skulle vilja. Under sommaren gillar jag att ha små byggprojekt som gör att jag kan arbeta med händerna och också att faktiskt se resultaten på mitt arbete. Jag gillar att laga mat (och ibland dricka vin medan jag gör det) och på vintern åker jag skidor, utförsåkning och längdåkning samt tittar mycket på ishockey.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Om jag skulle börja min forskarkarriär igen skulle jag förmodligen vara mer avslappnad och njuta av chansen att vara forskare och göra saker jag verkligen gillar och som gör mig intresserad. Jag tycker att det är viktigt att låta din nyfikenhet driva dig och utforska saker med glädje. Så om jag skulle ge ett råd till en doktorand eller en forskare i tidig karriär, skulle det vara att arbeta hårt men aldrig glömma att ha kul medan hen gör det.

Mikaels profil på Karlstad universitets webbsida.

CNDS Ledningsgruppsmedlem och universitetslektor i vulkanologi på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

• Vad är ditt expertområde?

Jag forskar om hur magma rör sig inuti vulkaner genom att studera stelnade magmakammare i döda vulkaner. Detta bidrar till att förbättra tolkningen av signaler från aktiva vulkaner innan de får utbrott och förhoppningsvis, leder till bättre katastrofriskberedskap.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Jag vill att min forskning ska vara relevant för människor. Jag tror att om vi förstår de signaler som en vulkan visar före ett utbrott så kan vi hjälpa myndigheterna att fatta bättre beslut, till exempel om folk ska evakueras eller inte.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara att förbättra kommunikationen mellan forskare och beslutsfattare, eftersom kommunikationsproblem är det största hindret för bra beslut före, under och efter kriser.
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Spenderar tid med min familj eller lär mig att stå på händer.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Underskatta inte vikten av god kommunikation. Att kunna förklara vad du arbetar med och varför detta är viktigt så att icke-experter förstår dig är nyckeln till att få forskningsfinansiering, erkännande för ditt arbete, jobb och den inverkan ditt arbete förtjänar.

Steffis profil på Uppsala universitets webbsida

CNDS Ledningsgruppsmedlem och professor i freds- och konfliktforskning vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet 

• Vad är ditt expertområde?

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara det politiska ledarskapets roll i hanteringen av naturkatastrofer eftersom jag tror att det är det minsta undersökt även om det politiska ledarskapet spelar en nyckelroll i hur landet och samhället reagerar på en naturkatastrof.

• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

CNDS vice styrelseordförande och universitetslektor på Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

• Vad är ditt expertområde?

Jag är intresserad av politik och hantering av existentiella risker och insatser för att förhindra de katastroferna som kan undvikas. Detta intresse har visat sig i mitt arbete då jag valde att studera de globala insatserna tagna för att ta itu till klimatförändringar samtidigt att försöka förstå vad som driver ansträngningarna till att minska katastrofrisken, effektiviteten hos de internationella institutioner som skapats för att stoppa spridningen av kärnvapen, biologiska och kemiska vapen och effektiviteten i EU:s civilskyddsarrangemang. Jag är också fascinerad av att undersöka ursprunget och konsekvenserna av varning-reaktion problemet, lärandet efter krisen och ansvarsskyldighet. Detta arbete har resulterat i publikationer om terroristattackerna den 11 september 2001, 2005 orkanen Katrina och 2010 & 2011 isländska vulkaniska askmolnhändelser.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

I was born and raised in the San Francisco Bay Area, and in California, natural hazards, such as earthquakes, fires, floods, tsunamis, and landslides, are a clear and present danger. Having lived through multiple earthquakes—including the 1989 Loma Prieta earthquake—droughts, and massive fires, I have seen firsthand the life-altering impact of these events. These experiences vividly illustrated to me that environmental protection, good governance, and disaster management are matters of life and death.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara insatser för att ta itu till klimatförändringar som hot, eftersom vår framtid och livskvalitet beror på hur vi reagerar på det jag betraktar som mänsklighetens främsta varningsutmaning. Vi står inför ett ögonblick av fara och möjligheter, och vi ska få det rätt.
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

Oran Youngs artikel från 1991 i International Organization, “Political Leadership and Regime Formation: On the Development of Institutions in International Society.” Youngs arbetet utrustade mig med en tydlig analytisk ram för att studera ledarskap i praktiken och var en inspiration och utgångspunkt för mitt arbete i att studera ledarskapetsroll  i resultaten av FN:s klimatförhandlingar 2008-2015 som i sin tur resulterade i antagandet av Parisavtalet.

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Spendera tid med min underbara familj. En resa till en vacker plats är alltid en glädje. Ta ett dopp. Jag har haft några av mina bästa idéer i poolen. Att förlora mig själv i ett verk av stor fiktion. De två böckerna på mitt nattduksbord just nu är Lincoln in the Bardo av George Saunders och The Ministry for the Future av Kim Stanley Robinson.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Hitta ett forskningsämne och ett forskningspussel som fascinerar dig. Säg ja till möjligheter att samarbeta. Och, naturligtvis, publicera, publicera, publicera!

Charles profil på Uppsala universitets webbsida

CNDS Ledningsgruppsmedlem och professor i risk- och miljöstudier vid Karlstad universitet

• Vad är ditt expertområde?

Katastrofriskhantering, ofta med fokus på hydrometeorologiska risker.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Min bakgrund inom hydrologi och en anställning på Räddningstjänsten för cirka 10-15 år sedan gav mig möjligheter att utveckla min kunskap och förståelse för katastrofrisker samt bygga ett nätverk både i Sverige och internationellt.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara att utveckla mina forskninginsatser i Asien, speciellt i Bangladesh eftersom deras klimatutmaningar är enorma och vi kan lära oss mycket från de goda exempel på förebyggande och beredskap som kan hittas där.
   
• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Jag gillar att spendera tid i vårt hus på landet och paddla kajak i den närliggande sjön.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Ägna tid åt att etablera och utöka ditt nätverk, både inom akademin och samhället. Det hjälper dig att etablera dig som forskare, konkurrera om finansiering och utveckla dina kunskaper och färdigheter.  

Lars profil på Karlstad universitets webbsida

CNDS Ledningsgruppsmedlem och programledare i mikrosystemteknik på Institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet 

• Vad är ditt expertområde?

Jag är professor i materialvetenskap med inriktning mot mikrostrukturteknik.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap?

Potentialen hos miniatyriserade system att öka den laterala och tidsmässiga upplösningen av mätningar, antingen för modeller eller vid hantering av en akut kris.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara hur man använder mikrofluidiska analyser för snabba svar ute på fältet, för då skulle man kunna förstå situationen direkt utan att vänta på svar från det centrala laboratoriet.
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

S. Adachi, GaAs, AlAs, and Al_xGa_1−xAs: Material parameters for use in research and device applications, Journal of Applied Physics 58, R1 (1985). Det har inspirerat min uppsats ‘Gallium Arsenide Micromechanics’ (1993).

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Träffa människor, äta och dricka samt berätta historier.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Det känns bra att vara bäst på något och det enklaste sättet till att göra det är att vara den första som gör det.

Klas profil på Uppsala universitets webbsida

Docent och chef för Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Försvarshögskolan

• Vad är ditt expertområde?

Jag är statsvetare, specialiserad i krishantering och med lång erfarenhet av uppsökande och praktiska konsekvenser arbete.

• Vad väckte ditt intresse för naturkatastrofer och katastrofvetenskap? 

För en krishanteringsforskare är katastrofvetenskap ett område som utlöser akuta frågor om samhällets beredskap för de riskerna som är ofta förutsägbara, men som är undermåliga och underbefolkade, särskilt dess sociala rötter och konsekvenser. Detta möjliggör forskning som kan "kontrollera" ett antal variabler som är problematiska i t.ex. terrorismstudier, ekonomiska kriser och andra problem som endast härrör från mänsklig interaktion.

• Om du bara kunde arbeta med ett problem inom naturkatastrofer och katastrofvetenskap skulle det vara att identifiera allmänna funktioner och verktyg för katastrofriskreducering.
   
• Viken bok eller artikel har varit mest inflytelserik i din karriär och varför?

Det verkar alltid sluta med att jag tänker på mekanismerna som Charles Perrow beskrev i sin bok Normal Accidents. Det verkar som att hur vi organiserar säkerheten, bemöter säkerhetsfrågor och utvecklar bättre teknik, ytterligare resurser eller bättre utbildade människor hjälper inte alltid.

• Vad gillar du att göra när du inte forskar?

Mina intressen är ganska vardagliga: spela tennis och golf med min familj och andra, läsa en bra bok och en öl i bastun. Matlagning och körning är mina andra dekompressionsmetoder.

• Vad är ditt gyllene tips för nuvarande forskare i tidig karriär?

Prova fler än en sak. Om det känns som att du halkar efter dina kamrater i publikationsloppet, påminn dig själv om att det här är ett maraton, inte en sprint, och att det finns mållinjer på olika platser beroende på vilken riktning du vill följa. Försök att göra saker som är viktiga utöver den nisch du vill etablera dig i – det gör det lättare en dag att förklara för dina barn vad det är du gör och varför.

Fredriks profil på Försvarshögskolans webbsida.